Nillans tankar

– min vardag på gott och ont.

27 februari, 2013
av Nillan
Inga kommentarer

En bättre dag

Trots att termometern visade -5 i morse var det något löftesrikt i luften. Var det kanske för att vi hade en dag tillsammans så här mitt i veckan?

Körde ner till Lund för kvartalsbesiktning av kärleken. Fru Doktor var sen men som vanligt var det skojeri med övrig personal medan vi väntade.
Fru Doktor frågade om det gick bra att lämna över min kärlek till annan dr som skulle börja och var mkt kunnig? Näpp, det gick inte alls för sig sa min make. Fru Doktor tog det som en komplimang, sa hon.

För första gången på många, många år är makens fosfatvärden perfekta :-) men till priset att PTH var katastrofalt. Ny kalktablett och så ska även det fixa sig. Rent blodprovsmässigt mår han ypperligt…tydligen… ;-) Skönt!

På vägen hem kom en stor gul sak och värmde oss efter matstopp på Ekerödsrasten.

image

Stor, varm och det kändes så där underbart när värmen gick genom jackan (att baksidan var iskall ignorerades). Det löftesrika som morgonen skvallrat om visade sig. Löftet om att våren är på gång. Inte nu men snart! Gumman Tö har vaknat och fattat skaftet på kvasten…snart, snart…snaaaart kommer våren!!!

25 februari, 2013
av Nillan
Inga kommentarer

♡ 18 år tillsammans

Idag för 18 år sedan var jag på en fest jag inte ville vara på.
Tur jag var det…för där i soffan satt en skrattande man med blåa ögon. En man som var snäll och omtänksam. En man jag ville träffa igen.
En man jag träffade igen…många gånger ♡♡♡

Tre trots att vi är panka hittade han ngt kr någonstans och kom hem med en kottepalm till mig :-D

Det känns inte som 18 år…snarare 7-8 ;-)

Nu sover han gott vid min sida och trots att han snarkar ler jag.
Vilken förmån att få tycka så mkt om en person och få dela livet med i med men även otaliga motgångar!
Kärlek är en gåva som ska vagga
lite fram och åter för att inte hamna i slentrian.
 puss mitt hjärta och hoppas vi får fira många många fler år tillsammans!ツ

24 februari, 2013
av Nillan
Inga kommentarer

Laddad och redo!

Fällan är laddad och klar. Det tog mig bara en mindre evighet att klura ut hur den nya fällan gillrades. Vill lixom’ inte fastna själv…
Misstänker starkt att vi har en ny oinbjuden gäst nämligen efter att ha hittat två döda. :-(
Våren och sommaren kommer gå i säkra-fågelhuset-projekt. Mina nerver håller inte för detta!
Trodde först att Flingan blivit utsatt för ett angrepp men hennes röda stjärt beror på en blodpenna som brustit.

Ngt positivt ska man ju summera dagen med och det får bli att jag äntligen lyckades få loss stoppet i handfatet på toa :-) Skönt att ha en bok i örat vid sådant tråkjobb. Och vad lyssnade jag på? ”Främmande fågel” av Anna Jansson …om fågelinfluensaepidemi på Gotland. :-P Passande? Hahaha…

Nu tyar jag inte mer för idag och lägger skulten på pudan’
God natt!

23 februari, 2013
av Nillan
Inga kommentarer

Lördagsgott

Om jag orkat stanna i Höör hade vi fått ostpaj till kvällsmat. När vi kom hem körde jag en kylskåpsrens och skrapade ihop ostbitar av div slag inkl en bit ädelost.

image

Det blev en mkt god paj med grönsallad till :-)

23 februari, 2013
av Nillan
Inga kommentarer

Inget kul…

Förmiddagen flöt på bra. Odjuren matade och tårtan till far blev klar.

image

E22 har stora tjälskador och bilen studsade fram. Studsade gjorde även tårtan i sin box :-( Den kraschade så illa till kanten att grädden trängde ut och smetade på sätet. På väg in till far och mor hamnade en klick på min stövel och vänsterhanden var nersölad. Zippo tyckte inte det gjorde ngt och bistod med kvalificerad sanering a la hund…

Långt efter att energin tagit slut körde vi hem, eller ja, vi FÖRSÖKTE ta oss hem. Renaulten bara kasade bakåt när kärleken försökte köra framåt. Jag bad honom sluta försöka för det stod en bil bakom som kom allt närmare och jag började må dåligt. När jag skulle ta mig ut ur bilen höll jag på att fara in under den pga isen :-( Hann precis få balans innan jag låg platt.
Far och svåger x 2 kom ut för att hjälpa till. Vår bil stod dikt an mot bakomvarande som visade sig tillhöra den yngre svågerns chef! Även denne man kom ut.
Jag ville spy. Mådde så dåligt och tårarna hängde i ögonen.
Syster tröstade, karlar krälade och hämtade bilar och draglina. Draglinan gick tvärt av (sorry R). Ägaren till bilen bakom rullade bakåt så vår bil kunde komma till barmark. Det hade blivit ngt små repor i plasten, om jag förstod det rätt, så uppgifter lämnades.

Hela vägen hem mantrade jag ”släpp det, olyckor sker, sluta älta” men inombords gråter jag, orkar inte mer motgångar…

Lämnade vinet till personalen på Fjällbacka som sa att det inte varit så surt från svärfar för att jag tog käppen för en anhörig till en medboende hade haft tårta med till alla. Han vill inte använda rollatorn men är vid ganska gott humör iaf. Hon tyckte som jag att det är bäst han får en vecka på sig att glömma sin ilska på mig innan jag visar mig igen ;-)
Nu ska jag ha en peach melba och en kopp kaffe att lugna ner mig med i soffan.
Grattis på din dag far!

22 februari, 2013
av Nillan
Inga kommentarer

Bestjäla någons trygghet.

Svärfar jagar personalen och hotar dem med käppen. Det har gått så långt att det bara är ngr få som vågar gå nära.
Jag har sagt att jag kan ta den, att det är bättre han är arg på mig än på personalen som ska sköta honom.
Och arg blev han.
Och ledsen blev han.
Och förtvivlad blev han.

Och jag kände mig usel FAST jag vet att det är bäst för alla, inkl han själv, att han använder rollatorn som stått där en månad oanvänd…

Tror inte han blir så mkt gladare av att få en dunk vin i morgon istället för käppen… så jag lämnar det till personalen i lönndom ;-) visar mig inte förrän om en vecka eller så…

19 februari, 2013
av Nillan
Inga kommentarer

Får man vara godhjärtad?

Jag tvivlar!
Jag saknar min farmor så det värker i mig men jag är glad att hon slapp uppleva hur godheten försvagas och trampas ner.

Men mitt i mitt djupa hål och en enorm tvivel på mänskligheten får jag bevis på att den sällsynta godheten finns här och var.
Jag får hålla min goda omtanke om medmänniskor på ett annat plan. Det är de som står i min vänkrets och inte ringen utanför, bekanskapskrets, som ska få ta emot det jag ger. Jag blir bara sårad annars.

Detta är väldigt kryptiskt och får så vara en tid framöver.

Tack till er som visar vänlighet och godhet, ni finns i mitt hjärta.