Varje gång vi kör söderut säger maken ”så har vi inte varit där i år heller”. Han syftar på Artillerimuseet i Norra Åsum vara reklamskylt syns när man passerat Vä. Det är säkert 5-8 år tillbaka han tjatat.
Så jag frågade lillsyrran om det var av intresse för hennes 14- resp 16-åringar. Jodå, den idén köpte hon omgående! Fick hundar följa med in? Ingen aning! Jag mailade och fick snabbt svar att hundar givetvis var välkomna.🥰
I onsdags var det dags. De öppnar kl 12 men då skulle jag lämna min bil för att äntligen få fungerande AC igen så vi sa kl 13. Atlas var med han också och han skötte sig som en pärla❤️
Svalt och skönt, Alfred provade på att telegrafera och vi fick höra Per Albin Hansson prata till nationen om kriget. Atlas la sig på det svala golvet och väntade fint varje gång vi stannade för att läsa eller lyssna.
Småhundarna slapp gå flera gånger 😉
Jag är glad att Atlas inte tiggde om att bli buren han också 😂
Sveriges första handdrivna kulspruta
I detta rum konstaterade vi att det inte varit en dans på rosor att åka på vagnarna med kanoner och kulsprutor. En ren träbit under arslet och ingen fjädring 😂
Wendes ridande soldater
Här trodde jag att Atlas skulle börja prata. Han älskar hästar, live och på tv. Men han reagerade inte alls. I denna lokal fanns en liten bio med stolar så man kunde vila lite och se journalfilm.
Spaning med luftballong
Sista hästen lämnade Wendes 1954 sa guiden. 14 år innan jag föddes.
När hästar och soldater behövde tvättas red man till havet i Rinkaby
En av guiderna dök plötsligt upp och började berätta om utställningarna trots att vi inte bokat någon. Det uppskattade vi väldigt mycket!
Maken var riktigt sliten när vi gått runt. Hans trasiga hjärta hade fått mer motion än det egentligen orkade en varm och lite kvav dag. Vi satte oss vid entrén och köpte fika och glass. Jag kan VARMT rekommendera ett besök. Vi måste minnas det som varit för att kunna förstå framtiden.
Trötta tog vi oss hem till Landön. Vi satt en stund och bara andades i trädgården. Sen sattes deg till langos.
Langos på Landön
Jag vet inte var degen fick sådan galen kraft ifrån 😂 Kan ev vara värmen för langosen blev större och tjockare än jag någonsin gjort. Gott var det vilket som. Alfred stod bredvid när jag stekte och följde kvartsmatchen mellan Sverige och Danmark (som tyvärr förlorades) med mig.
Tack för en härlig semesterdag 🥰
En kommentar
Kommentera →