Längesen…

Vintern har inte varit snäll. Det har blåst för mycket Jag har orkat jobba sen hem och sova för att orka kvällen.

I mars sa syrran att hon anmält sig till en spinnkurs. Kul, jag hänger på!  Upp på vinden och leta reda på spinnrocken! Visst ja, farmors spinnrock är ju trasig (det var den redan medan hon levde). Men när jag var på vinden fann jag ytterligare en spinnrock! Var kom den ifrån?  Makens mormor har aldrig haft någon,  inte heller hans farmor eller mor. Hmm…tog ner den och den såg helt okej ut.

Jag kunde dock inte rubba trissan från spinnvingen.  Jag sprejade 5-56 och slet vad jag kunde men nix. Så jag tog med den till jobbet och frågade en vaktmästare.

Stackars Petter tog i för kung och fosterland.  Till slut lyckades han ❤️ Därefter följde dagar med rengöring från damm, lanolin och annat som blivit som cement genom åren. Far hävdar att denna spinnrock kommer från Nåthult. Ingen av oss minns att mormor skulle haft en så är jag ganska säker på att det var morfars mors. Jag har därför döpt den till Elise efter henne.

 

Nu skulle jag bara minnas det jag lärde mig på 90-talet 😂Det tog ett tag men sen mindes kroppen.

Så blev det äntligen 13 maj och spinnkurs i Simrishamn. Vägen dit var underbar! Boken som slagit ut ❤️

Vi började med slända. Marianne visar och vi följer… vi fick prova flera olika fibrer.

 

Syrran fick fart på sin gamla rock efter justering av drivband och flytt av rockmor. 

Jag köpte färdigkardad merinoull. Det är rent meditativt att sitta vid Elise och lyssna på bok eller musik. 

 

Åkte till Råby och hälsade på alpackorna.

Köpte med mig fällen efter Dante, trefaldig champion.

Ullen har nu fått vila för jag måste bli klar med filten till liten ny Ohana-medlem som anländer vilken dag som helst.