Jag håller på att lära mig assistentens arbetsuppgifter så jag kan ta hand om expeditionen när hon har semester. Det är skoj men framförallt utmaning. Är jag redo att lära igen? Jag tror det 😃Det mesta sköts på datorn så inte ska väl det vara så svårt? Begravningsbyråerna är enormt tålmodiga med mig och väntar tills jag fått in alla uppgifter i blanketten (den blankett jag gjort som skärmformulär i vintras 😄). Sen ska lokaler bokas, minneskort skrivas, papper kopieras och läggas i arkivet. Telefonen ska svaras i och jag saknar all den kunskap som I har om alla som jobbat tidigare, vilka församlingsbor som hör dit eller dit. Men jag sänder en varm tanke till morfar där uppe på molnet. En tacksam tanke. Han gav oss förmågan att prata med alla om allt! 💞
Jag skriver anteckningar och manualer så det glöder och I är tålamodet själv 💚
Så fick jag en stund med mina egna arbetsuppgifter och hör ute i vrårna ”… men fråga henne, hon kan allt sådant där… ” In till mig kommer en musiker i halv upplösning. Hon skulle skriva ut ett viktigt dokument men DET GICK INTE 😞😠 Jag följde med till hennes dator och klickade på Aktivera redigering…och skrev ut 😂 Då kände jag det där, det där med att det jag tycker är omständigt att lära mig hos I är samma känsla som musikern hade med Office-programmet.
Det man kan är lätt men blir ett enormt problem för den som inte kan – oavsett hur lätt det egentligen är.
Säg aldrig ”men DET är ju så lätt”. Det är bara lätt om du vet och kan…
Nåja, vi behöver påminnas om att böja på nacken och ta fram lite ödmjukhet ibland.
När så arbetsdagen för mig nått sitt slut och flera redan sagt ”ha en skön helg – vi ses på tisdag” började jag fundera men släppte det. De skulle väl hålla på med studentgrejer hela helgen, var min tanke. När så även I säger att vi ses på tis vände jag mig tvärt i dörren! Va? Ska DU också va ledig? Blir det bara jag här på måndag?
I skrattade och undrade om jag tänkte jobba på måndag… alla andra blir hemma för det är röd dag 😂😂😂
Snacka om NOLL koll på dagarna!
Så det blev lite längre ledighet… tack!