Nillans tankar

Ja, livet känns minst sagt trassligt nu.

Vi hade besök av en ny kommun som sökt upp oss angående en liten tösabit. Vi fick svaret att de båda prusiluskorna tyckte om oss men att politikerna i kommunen aldrig skulle ge sitt medgivande till en placering till en med kronisk sjukdom. De ville mer än gärna fortsätta med ett lite äldre barn om behovet fanns framöver (och det gör det ju tyvärr alltid). De ville ganska omgående utreda oss som kontaktfamilj. Men där stoppar vi – Fjärilen är här som ”kontaktbarn” och hon går först. Hon ska inte behöva dela sin helg med oss med ett annat barn som pockar på hela vår uppmärksamhet. Inte ens de helger hon bara är tonåring och slappar på rummet. Att dela oss med en fast placering är en annan sak…
Men jag härsknade iaf till och började tänka på HUR många erkänner kroniska sjukdomar för prusiluskorna?
Hur många erkänner att de lider av migrän?
Hur många erkänner att de lider av höstdepressioner?
Hur många erkänner att de lider av värk? Alleriger? Psoriasis? Extrem synnedsättning?
Allt kan ske!
Bara för att vi är ärliga om makens njursjuka och dialysen så får vi smäll på fingrarna (känns det som) för att han inte ska ”hålla” så länge. Men vad finns det för garantier för en icke njursjuk?? Eller garanti för att inte bli njursjuk som vuxen? Min make är iaf uppvuxen med eländet och vet inget annat.
Vad kan inte hända i bilen på väg till jobbet eller liknande?
Hyckleri anser jag.

Nästa trassel är min kära mobil som fått feber. Jag lämnade in den till Telia i tisdags och idag fick jag mail om att den var undersökt och att det var batteriet som var dåligt. Batteriet har bara sex månaders garanti. Så klart de säger att det är batteriet! The easy way out, lixom’. Så jag protesterade. Jag ringde till de där som kallar sig experter och tekniker men fick bara prata med kundtjänst. Tjejen läste innantill och talade om att kunden ofta tror att det är telefonen när det är batteriet som blir varmt. Jo, köss mig! Knappast! Så många gånger som jag har delat på den så vet jag att batteriet är svalt och platsen där processorn sitter är glödhet. Det var ju likadant på Xperian och där bytte de mainboard. Efter ngr tafatta protester förstod tjejen att jag inte skulle ge mig, jag ville ha en närmare koll av mainboard mm och inte bara säga batteriet. Hon skulle prata med teknikerna och återkomma.
De ”erbjöd” mig att byta batteriet för den nätta summan av 846 kr inkl arbete. HAHAHA!!! Jag tror jag ska söka tjänst hos dem med den timpengen ;)
Jag får iaf fortsätta försöka klara av vardagen med den gamla X10. Det går men inte särskilt bra. Den är seg…

Men jag har iaf fått hem surroundsystemet igen :D De ringde från MediaMarkt och sa att jag fick en ny så den är hämtad. Tyvärr orkade jag inte installera den efter dagens strapatser. Jobbmöte där jag fick förvarning om att om vi inte hittar lämpligt jobb den 22 nov så kommer jag varslas om uppsägning. Tungt och fruktansvärt jobbigt! Svärmor och jag tog en tur till Örkelljunga för att kolla över hus och tomt. Nu orkar jag inte mer och ska bara se färdigt tredje Twilightfilmen innan jag landar på kudden.