Pyrotekniskdimma aka krutrök på vår lilla väg. Det denna familj smällde iväg lös upp halvön, fick marken att vibrera och ett enormt ”hav” av sjöfåglar att fly i panik. Gode grannen fick som vanligt bo med sin hund i bilen…
Ruffe som ALDRIG reagerat innan började nu på sitt elfte år visa oro. Tur att det bara var en familj som sköt i år…
Men jag slås av tanken ”hur kan svensken säga sig vara fattig?” Jösses med pengar vi haft till skola, äldreomsorg och sjukvård (tunga poster som, låt oss kalla dem,  entusiaster kör under näsan på en) om alla halverat sina fyrverkeriinköp och donerat andra halvan till något av deras hjärtsaker! Wow!

Jodå jag tycker det är fint, en stund. Det går sisådär fyra minuter för sen hör jag alla fåglar panikflyga över havet in mot land där vi bor. De skriker i sin panikflykt, de skiter massor för att bli lättare och kunna flyga längre.
Ett år kom en rådjursfamilj springande i panik på vår lilla väg!
När jag hör all panik blir jag ledsen och undrar som vanligt varför i hela världen jag gått ut!?
Nä inför totalförbud mot fyrverkeri och smällare för privatpersoner! Låt kommunerna anordna ett skådespel som varar några minuter vid tolvslaget!