Det är inte kul när man glömmer bort sig. Framförallt inte när man har överflexibla leder. Trots min stora kropp kan jag fälla mig rakt fram och ta om tårna med raka ben. Det bör jag inte göra…
Idag kom snälle far ytterligare en gång för att hjälpa mig med trädgårdslandet. Jag hyrde en jordfräs i stan och efter en macka och kaffe satte far igång.

Snyggt blev det och så mätte far ut var jag skulle plantera jordgubbsplantorna han gett mig. Jag fällde mig på mitten och planterade tre rader. Strålande! Sååååå nöjd!
En snabbfika och sen lämnade jag tillbaka fräsen.
Nu har jag i flera timmar fått mer och mer värk i knäna för att jag inte böjde på dem :-(
Äsch, jag har ju ett läckert trädgårdsland och jordgubbsplantor så vadå? Le och var nöjd, värken går om…

Tack för all hjälp far!