Istället för att bli en glad och energigivande dag så blev det en si-så-där-dag och energislukande…

Fick igång bilen, som stått på laddning hela natten, och körde till Vanneberga Bil. Ingvar tyckte att jag skulle lämna bilden så skulle de fixa fönsterhissen och byta batteri åt mig. Kom överens om att lämna bilen när jag varit och handlat.

In till stan, hämta upp svärmor, köra till OPs maskiner och visade upp fotot på gräsklipparens reservdelar. Kvinnan log åt att jag fotat men tyckte det var smart. Läste upp artikelnumret till remmen och hon gick och hämtade en. Svärmor skulle ha ett nytt handtag till sin gräsklippares startsnöre. Därefter körde vi till kollo och jag monterade handtaget och provade att dra igång maskinen. Det gick bra, bättre än med de som följer med som original När maskinen ändå gick tog svärmor över och klippte ena gräsmattan (gräsmatta och gräsmatta…den plätten är nog 5×2 m…hahaha)

Köpte dricka och ättika på EKO och sen lämnade jag bilen i Vanneberga. Kopplade in Isprinsessan i öronen och startade Endomondo. Sen började skiten skita sig
Endomondo startade inte fast jag sagt till den.
Isprinsessan hoppade i kapitlen så det blev en salig röra. Letade upp Hypnotisören istället men blev lite besviken då den var en talbok och inte ljudbok
Eländet fortsatte med att när jag väl kom in på Landövägen hade jag enorm motvind! Ett steg framåt och två tillbaka…så jag fick backa för att komma hem  Det tog både must och lust ur mig. Jag kände hur det förbrände energi istället för att, som vanligt, ge mig energi. Fy så ledsen jag blev. I och med att humöret gick utför gjorde det mer och mer ont att gå. Varje steg gjorde ont i fötterna, lederna, lungorna etc.

Äntligen kom jag hem och gick direkt och la mig. Tyckte det pestigigare än pestigast. Tårarna hängde i ögonen. Så misslyckad dag.

När jag har sådana här dagar förstår jag varför jag är sjukskriven ALLT drar ner mig och jag blir eländigt låg och gråter.

Nu känns det aningen roligare för jag skrattar så åt Ola-Conny och Morgan.