Nillans tankar

– min vardag på gott och ont.

12 november, 2013
av Nillan
Inga kommentarer

Nu spinner det loss

Det snurrar 1000 tankar i huvudet.
Så mycket vilja.
Så många idéer jag vill prova.
Så många resultat jag kommer vara missnöjd med och ändå har jag full av förväntan och vilja i kroppen.

Kaaaanske jag hinner med något av det i morgon när jag ska utöka arbetstiden ;) Kanske – eller så är jag lika frustrerad som i måndags *asg*

Det kommer bli kämpigt att hushålla med orken, att inte bli frustrerad utan plocka upp tråden nästa arbetspass.
Ser också fram emot min nya arbetsplats som går att höja och sänka :D Den ska nyttjas fullt ut!

2 november, 2013
av Nillan
Inga kommentarer

Tapetserare

Idag har jag lekt tapetserare. Många år sedan jag klädde om stolar och jag är innerligt tacksam att det bara var fyra till antal.

image

Snyggt blev det och nu får vi snart middag som tack. Det doftar ljuvligt…

24 oktober, 2013
av Nillan
1 kommentar

Det lyser, det lyser, det lyser!

image

Idag har min underbare far kopplat in nytt element i badrummet så man slipper frostbett i rumpan vid toabesök.
Han satte även in två nya taklampor så man ser om man fått bort allt skit i duschen (och slipper att gå in igen för att man missat ett ställe).
800 kr fattigare men ack så glad för att det äntligen är på plats!

Vad gjorde jag utan min far? [emoji]e022[/emoji]

20 oktober, 2013
av Nillan
2 kommentarer

Lite nöjd ändå

Jag började renovera tv-rummet vid nyår. Sen bråkade kroppen, ekonomin var skral och därpå kom våren och det var uteliv som gällde.

image

Nu är ÄNTLIGEN hela taket vitt :-D
Far kommer på torsdag och hjälper mig med diverse saker så jag kan fortsätta tapetsera och måla väggarna.
Jag hoppas att jag snart kan få sätta upp mitt nya skrivbord Annika från Jysk så jag har en bra redigera-bilder-plats. Att sitta i soffan är långt ifrån bra…

Undrar hur mycket jag får böta i morgon för helgens målning?

19 oktober, 2013
av Nillan
Inga kommentarer

Annie

Ikväll var jag åter på Kristianstads teater [emoji]e022[/emoji]

image

Starten tog tid pga en försenad buss, något irriterande tyvärr.
Men det släppte tack och lov när barnen stämmor fyllde salongen. Emil Sigfridssons dotter Ängla var med och henne hittade jag omgående, sååå lik sin far!

Sen skrattade jag så jag grät!
red_20131019_221903-600x337

På scenen kommer det in en alldeles underbar schäfer/collie! Jag skrattade för hunden hade full koll på vad Annie hade i sina fickor ;-) GODIS! Annie gick runt ”på stan” med sin hittehund och sjöng, då börjar även hunden sjunga. Lille gull [emoji]e022[/emoji]
Jag såg genast vem i ensemblen som var matte. Hunden tittade på henne och tog små små nästan osynliga signaler från henne.
I pausen läste jag i programmet att det var en herrelös hund från utlandet, 7 år gammal. Från gatan till scenen ;-) Mitt hjärta svämmade över fast jag egentligen inte tycker om att det tas hit hundar så…
Ängla hade ett kort solo och gjorde det med bravur.

Jag gillar vår teater!
Jag tycker mycket om att vi har så många talanger i vår kommun.
Länge leve teatern!

Nästa gång blir i vår och då Greve Dracula med Emil.

15 oktober, 2013
av Nillan
2 kommentarer

Back on track

Nu är jag snart mig själv igen.
I lördags morse vaknade jag med en vansinnig värk runt vänster knä. Tog snällt tabletterna dr skrivit ut och hoppades att dagen skulle funka.
Hämtade Fjärilen och for till Höör och fågelutställning.

image

Glömde värken en kort stund för det var så kul att träffa fågelvänner jag inte sett på mycket länge.
Hade beställt kvällsmat hos syster men där var ingen hemma :(

image

Hardys räddade oss ;-)

Syster med familj dök efter mycket om och men upp. Fika och bus i mängder [emoji]e022[/emoji]
Smärtan slog mig som en sten i skallen när gossarna satte sig på vänsterbenet. Det gick helt enkelt inte! :( Aj!

image

Några busar lekte med min mobil :-D Tre älskade busungar…

Söndagen var kaos med knät. Vi har fyra trappsteg inne och jag undvek dessa steg så mycket jag kunde. tabletterna gjorde varken från eller till.
På kvällen beslöt jag mig för att söka dr nästa dag. Jag behövde starkare medicin :-(

Fick på måndagen tid på vårdcentralen på eftermiddagen. Dr vred och klämde och kliade sig i skägget. Han visste inte riktigt vad han skulle skriva ut åt mig. Men jag hade gjort min egen research ;-) Trots att jag inte vill ha dem föreslog jag Citodon. Han nickade och varnade för hur beroendeframkallande de är. Inte på mig…jag avskyr medicin. Nåväl, med tårar i ögonen pga smärta kom jag hem och tog en halv Citodon och en Panodil Forte. En timme senare var 80% av värken borta! Ahhhhhhh….så skönt!

Idag har det gått att röra sig tack vare tabletterna. Kanske jag kan köra till jobb på fredag? Hoppas!