Idag är jag inte heller på topp och givetvis vimlar det av flugor. Misstänker att vi inte fick bort alla skal efter kräftskivan fast vi var så noga. Det är varmt och skönt ute och jag vill bara gå i mina knäkorta byxor och linne. Jag vill inte dra på mig en långärmad tröja bara för att slippa känna de äckliga flygfäna landa på mig. Inne kan jag spraya Radar och gå ut – men hur gör man ute?

Det finns en oro i min kropp idag. En rastlöshet jag inte känt på länge. Jag VILL göra massa saker men jag känner samtidigt att jag inte kommer igång öht…var ska jag börja?
Jag VILL få bort allt skit på gamla altanen. Kanske ska ta och dra fram släpet till altanen istället för att försöka få runt det till Anders bil? Det kommer kanske lixom lite lättare och fortare till återvinningsstationen då? Det lilla pluttgulliga släpet ju ett som jag accepterat att köra *lol*.

Eller så kan jag sätta igång och städa här inne? Men solen skiner ju så jag borde gå ut.
Gungstolens ryggdyna behöver sys men jag tappade lusten…
Surisen är nog redo för att arbeta – kanske ska slå ihop en deg? Den ska ju ändå vila i evigheter och bara vändas och petas på lite här och där. Kanske är det som är ”nog” för idag?
Något måste jag göra…gahhhh…annars går jag i bitar!
Några av er vet nog precis vad jag pratar om och andra undrar hur man kan leva i sådant kaos. Detta kaos har jag mer eller mindre befunnit mig i sen i januari. Ja, förmodligen långt innan dess men jag har kvävt det för att orka ta ett steg framför det andra och ha ngt som kan liknas vid liv.

Nä jag fortsätter nog med min flugdödarjakt innan jag bestämmer mig för vad denna dagen ska innehålla. Om inte annat får jag väl vara glad över varje fluga jag lyckas ha ihjäl…