Bit ihop till du bryter ihop… känns som en summering av de senaste dagarna.
I torsdags morse när jag kopplat loss honom från dialysen fick han ont i axeln. Han jämrade sig mer och mer framåt förmiddagen. Till slut gav han upp och sökte tid på vårdcentralen i Åhus. En kortisonspruta skulle säkert hjälpa! Nja, jag tyckte det mer liknade axelluxation och förberedde honom på att det kunde bli CSK och röntgen innan dagen var över.
Dr ansåg att det inte var en luxation… än. Men på väg att bli. Han tippade på att det var en senruptur igen…
Så vi åkte hem med två olika morfinliknande preparat och han var sur över att inte ha fått en spruta…
Jag ”sväljer” den mesta frustrationen – jag vet ju hur det är att ha ont. DOCK kräver han mer förståelse av mig än vad han själv kan ge när jag är i ett skov.
Det är vid sådana här tillfällen jag tänker på att han en gång i tiden sa till sin mor att han aldrig skulle gifta sig – ingen skulle nämligen stå ut med honom när han mår dåligt…
Så jag biter ihop… tills jag bryter ihop och gråter en stund. Och sen ner jag för jag hör älskade farfar säga som vanligt ”bara gråt du tös så pissar du mindre”
Idag skulle vi varit hemma och firat far. Men med tanke på att jag har noll ork pga förkylningen och kärleken inte kan hantera sin tunga fick vi bli hemma. Kärleken som hickat hela dagen kände att plättar nog gick att få ner. Men vad skulle jag äta?
Jag bestämde mig för att prova LCHF -plättar och äta som langos istället för med bär och grädde.
Högst misstroende om resultatet vispade jag ihop 3 ägg, 3msk creme fraiche och 2 msk fiberhusk. Fiberhusken svällde genast och smeten blev stabbig. Det luktade vääääldigt mycket ägg när jag stekte och jag var långt ifrån säker på att jag ville äta!
Men de blev lite stabbigare än langosbröd och med alla tillbehör kände jag ingen äggsmak. Jag blev mätt på tre plättar men tog en fjärde för att ”lägga på locket” som kärlekens mormor sa när sista portionen var för att det var så gott.
Jag börjar få lite kläm på det här med LCHF En kär gammal vän har också lagt om kosten med sin läkares stöd. Att man förutom att må bra rent fysiskt även får det bekräftat i blodprov mm sporrar. Jag tänkte visualisera min viktnedgång i mjölpåsar men det får nog bli photoshop för så mycket mjöl vill jag aldrig ha hemma