I morgon är  det dags.
I morgon är ännu ett hinder som ska klivas över. Ett hinder som antingen ger utandning och relax eller rustar jag får strid.
Jag hoppas dr är lika snabb att leverera svar denna gången som hon var efter mammografin.
I morgon ska kärleken följa med MIG på undersökning. I morgon ska han hålla MIG sällskap tills observationstiden passerats.
Det är ovant. I 20 år har jag följt med honom på alla möjliga grejer. Han är absolut inte bekväm med det. Absolut inte.
Idag hade jag åter en toppenstund med min fina psykolog S. Tack vare henne kan jag andas ikväll även om hjärtat vill banka på utsidan istället.

Dr L sa ”vi tar bara ett ultraljud men OM de anser att körtlarna ser konstiga ut blir det biopsi för säkerhets skull”. Så nu mantrar jag att det bara är min RA som gör dem svullna.
Det funkade ju vid mammografin så det bör ju funka i morgon också ;)

*Breath*