Nillans tankar

– min vardag på gott och ont.

Dr D

| Inga kommentarer

Äntligen var det dagen för läkarbesök!
Dr D började med att ta anamnes, frågade om heriditet, föräldrar och syskons status etc.
Sen tog han blodtrycket 200/150 *ups*.
Lyssnade på hjärta och lungor som lät prima :D
Därefter började han plåga mig :(  Han tog finger för finger och jag reagerade på sen- och muskelfästen överallt, inte på leden i sig. Fingrarna vandrade upp till handleden och AAAAJ! Jag var inte beredd! Kände ju ingen värk i handleden idag! Men fy så överrumplad jag blev av smärtan när han tryckte på senfästena! Vidare upp till armbågen och nu var jag beredd… och ont gjorde det även där.
Höger axel visste jag skulle smärta, den kunde jag knappt lyfta i morse.
Så gjorde han om allt med vänster arm, dock med aningen mindre smärta.
Dags för mina svullna vrister… Han tryckte tummen i svullnaden flera gånger och skrynklade ansiktet. Det betedde sig inte alls som vid cirkulationsproblem! Han konstaterade att han ansåg det tillhöra något reumatiskt.

Vi pratade vidare om hur jag startar dagen (oftast med tårar) och att jag i genomsnitt går 8000 steg på en dag. Att jag varken blir bättre eller sämre om jag går 5000 eller 15000 steg. Att jag börjar dagen med yoga för att kunna röra mig över huvudtaget. Att Panodil och Pronaxen bara ger 30-40% lindring numera.

De D tror att dr T hade rätt i sin diagnostisering psoriasisartrit/entesit.

image

Så de tömde mig på blod och jag ska röntgas sen skickar han alla svar tillsammans med remiss till reumatologen. På så sätt får jag snabbare hjälp sa han.

Orudis-kapslar för värken och lite diuretika för blodtrycket tyckte han jag kunde få. Fast ordinationen var egentligen ”stressa av” för att sänka bltr. Dessvärre glömde han klicka i Salures så jag får ringa i morgon ;)
Orudis däremot var grejer det! Här snackar vi 80% smärtlindring! :D

I natt hoppas jag få sova och inte ligga och gno runt pga värk.

Efter dr D lämnade jag in mina vigselringar till Sven så han kan banka ut dem. Jag saknar att bära dem och svullnaden kommer förmodligen aldrig ge sig helt.
Om fyra veckor sitter de åter på min hand [emoji]e022[/emoji]

Lämna ett svar

Obligatoriska fält är märkta *.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.