Denna dag har varit den svartaste på länge. En dag som jag gråtit (och hostat/snörvlat) mig genom.
Flera ggr har jag känt farfar sitta vid min sida, stryka mitt hår och säga ”gråt du bara så kissar du mindre”

Jag vet inte om jag vill vara liten igen för barndomen var full av mobbing, men för en kort stund hade jag velat vara det. Att åter få sitta i farfars knä och bli tröstad…