Oj oj oj…del nio! Hur många delar blir det innan köket är klart? Det vet i smen’!

Far fixade med väggen där städskrubben ska bli och sen gav han sig modigt in i mitt vaskskåp med huvudet före. Den fyra jag har ovanför kranen har förlorat sin ström, stackaren. Någonstans i vårt bankande, rivande, letande, tråddragande etc så har vi förmodligen gjort den stackaren så rädd att den släppt en tåt. Tvärsäkert hävdar jag att vi flyttat ett uttag från golvhöjd till nuvarande plats. Jag hävdar lika tvärsäkert att detta gamla uttag finns bakom väggen i vaskskåpet och tycker att far kan dra och slita som han vill, vi sätter en ny vägg sen bara. Far han fick först tampas med all fogskum som Emma och jag var så duktiga att spruta in i alla skrymslen och vrår i tron att det skulle hålla mössen borta. (Nu vet vi att det inte stoppar, bara ger dem lite motstånd) Far slet. Far sågade. Far drog. Far stack in sin modiga hand och kände bakom och hävdar att han inte kan känna sladden någonstans fast han är så långt in där och så långt dit. Jag blir mer och mer irriterad på att jag inte kommer ihåg exakt VAR det där uttaget befann sig en gång i tiden. Något tvivlande gick jag till bokhyllan och hittade det gamla albumet om hur huset blivit till. Den börjar fint med att Margot och Gösta köpte tomten, byggde lillstugan, storstugan (vårt hus) och så har jag fyllt på med vårt utbygge. Jag HOPPADES att det skulle finnas något däri som kunde guida mig. Tänka sig – det FANNS foto på köket!

Vi kunde nu konstatera att det gamla uttaget idiotiskt nog befinner sig precis bakom vänstra vasken OCH bakom kakeln. *suck* Stackars far har rivit och slitit i onödan :( Men far kan han! Han borrade, gick ner i källaren, drog rör och hade sig och poff så hade jag fått ett uttag i vaskskåpet till diskmaskinen!! Jippieeee!! Äntligen kan jag ta bort den fula förlängningssladden som agerat mustransport! Åh va glad jag blev! Mindre glad blev jag när far konstaterade att jag själv fick ta bort den. Emma och jag hade visst skummat in den REJÄLT (mm, vi var sååå duktiga då för 6-7 år sedan ;) ) – den satt fast. Nu var jag inte det minsta intresserad av att rädda sladden, den skulle bara BORT. Så jag klippte av den ganska nära skummet och sen drog jag för kung och fosterland. Det knakade, den gled 3 cm och sen var det stopp. Hämtade lite anda och sen drog jag igen och tänkte ”släpper den nu far jag baklänges i golvet!”. Tack och lov så kom den sakta och jag hann fördela vikten och klarade balansen.

Jag har tröttnat på mina krokar som hängt över diskbänken. Krokar för vispar, stekspadar, slevar etc. Samtidigt har jag haft en blå kruka med andra liknande redskap stående vid spisen. Idag när jag trotsade feber och förkylning och körde och handlade (nödvändigt ibland…) så hittade jag denna plåtbinge på EKO. Verktyg – tja, det kan man väl kalla redskapen? ;) Den är aningen för djup så jag ska lägga ett diskunderlägg i botten så redskapen kommer upp lite.

Nu tar far en veckas jaktpaus. Ja, inte pausa från jakten – pausa MED jakt ;) Jag ska spackla tills jag kräker på det och helst ska vi hitta tapet och takfärg tills far kommer hem från älgarnas hem. Om vi kan köpa beror på hur mkt det kommer kosta …är liiite fattig nu *suck* Hur kan man få för sig att renovera när man är sjukskriven??? *doh*

Stor kram till mor som lånar ut far till mig flera veckor i rad