Nillans tankar

Mitt hjärtas kärlek sedan 1995 fick så fina lovord från sin dr idag. Hans hjärta har inga förträngningar, knappt ngt läckage och gracila klaffar. Dr log med heeeela ansiktet och var imponerad.
Det gläder mig att mitt hjärtas kärlek har en frisk kropp trots sin kroniska njursvikt. :-)
Dr vill försöka med en annan access för dialysen, hon är orolig för dessa infektioner som dyker upp. Hon ska prata med dr Sigge som varit kärlkonsult vid tidigare op. ”Han känner vi till” sa jag. ”Min mor har assisterat honom en gång i tiden” Dr C tittade konstigt på mig och sa ”din mor”? Japp, min mor tillhörde inventarierna fram till pensionen. ”Åhhhhh, säger du det” med mkt respekt i rösten. Efter det hade dr C en helt annan ton och förhållning mot oss ;-)
Nu är varken jag eller maken så inspirerade av hennes tanke med en fistel i ljumsken, men visst, undersöka läget går ju alltid. Inget är spikat förrän maken ger sitt ja till det.
Jag är mkt tveksam till att jag vågar sticka i en fistel där…så då blir det dialys på sjukhuset istället för här hemma. Hmmm… Jag vill ju att han ska må så bra som möjligt men jag kan inte pressa mig själv mer än jag gör nu :-(
Lycka och ångest på samma gång.